Vad är Genderforce?
Genderforce är ett EU-finansierat projekt som startade i juni 2005. Tillsammans med försvarsmakten sökte polisen pengar till projektet som pågår till slutet av december 2007. Vi ville samla och tillvarata våra olika kompetenser och förbättra vårt arbete tillsammans med andra myndigheter och frivillig- och intresseorganisationer som gör en stor insats i katastrof- och konfliktområden.

Grundidén var att öka jämställdheten i alla parters internationella verksamhet genom att få fler kvinnor att delta och att öka kunskapen i genusfrågor, dels i de egna organisationerna och i det externa arbetet. Att öka kunskaperna om kvinnors situation i kris och krigsområdet har också varit en viktig del liksom att ha ett genustänk och en förståelse för kulturella skillnader.


Hur ser projektet ut?
Projektet består av olika delprojekt. Ett är att öka antalet kvinnor i utlandstjänst. Vi såg att det var väldigt få kvinnor som deltog i det internationella arbetet och genom projektet vill vi synliggöra eventuella hinder för kvinnor i rekryteringsprocessen och få de som rekryterar att sätta på sig genusglasögon.

En annan del är arbetet med ”gender coaching”. Chefer inom försvarsmakten, officersförbundet och polisen har fått varsin coach som ska hjälpa dem att bli bättre ledare ur ett genusperspektiv. Coacherna kommer från näringslivet, universitetsvärlden, statliga myndigheter med flera. Deltagare från hela samhället har engagerat sig och mottagandet har varit väldigt bra. Många av cheferna menar att en ny värld öppnats för dem.

Sen jobbar vi med ”gender field advisors”. Det innebär att ett antal personer som är utbildade i jämställdhet och genusfrågor är ute i katastrof- och konfliktdrabbade områden. De stödjer den högsta chefen och bidrar med kunskap som syftar till att stärka kvinnor och flickors rättigheter. De fungerar också som en brygga mellan frivilligorganisationer, både lokala och internationella, FN-operationer och liknande.

Utbildning är också en del av projektet. Den svenska personalen som arbetar utomlands ska få ökad kunskapen om jämställdhet, kvinnors rättigheter och om innebörden av FN:s resolution 1325. Tanken är att genusfrågor ska vara i fokus hos de internationella styrkorna. Utbildning och kunskapen ska också förankras i våra egna organisationer på hemmaplan.

Att öka kunskapen om människohandeln vilket är vanligt förekommande i katastrof- och konfliktområden är en annan del. Vi vill dels öka förståelsen för att de sker, hur man kan upptäcka att det förekommer, vilka tecken som finns, och hur det kan motverkas.

Samverkan i fält är en också en del av projektet. Det handlar om att effektivisera samarbetet mellan olika aktörer, både civil och militär. Där har ”Kvinna till Kvinna” varit en väldigt viktig partner. De har ett bra kontaktnät och besitter otroliga kunskaper som vi haft nytta av i arbetet med att stärka kvinnor och flickors rättigheter.

Vi ska också ta fram checklistor för hur uppdrag från FN och regeringen kan tolkas ur ett genusperspektiv.


På vilket sätt är genusfrågan bärande för projektet?
Min uppfattning är att det finns ett könsperspektiv i allt och att det är viktigt att ta hänsyn till. Ett exempel kan illustreras enligt följande. Om man skickar bönor till konfliktdrabbade områden är det viktigt att tänka igenom vilka konsekvenser det kan få och hur man kan undvika dessa.

Bönor behöver vatten och det är främst kvinnor som hämtar vatten. Finns inget vatten nära till hands utsätts kvinnorna för en risk att bli våldtagna när de hämtar det, eftersom sexuellt våld är en strategi som ofta används i krigsföring. En åtgärd skulle vara att öka skyddet för kvinnorna men det finns sällan tillräcklig militär styrka så en annan åtgärd kan vara att dra vatten närmare huset. Dras vatten till varje hus finns en risk att kvinnorna fjättras hemma och då helt blir utan social samvaro med andra utanför den egna familjen. Det bästa alternativet kan då vara att dra vatten till en säker central plats i området.


Vart har ni själva fått kunskapen ifrån?
Många som är delaktiga i projektet är oerhört kunniga i genusfrågor. I de fall vi inte själva haft tillräcklig kompetens har vi tagit in externa föreläsare och utbildare.

Vitsen med projektet har varit att vi själva lyft upp våra kompetenser och att vi fått ta del av varandras. Alla som deltagit har velat visa sin organisations bästa sidor och kunskaper inom området vilket verkligen bidragit till att allas vårt medvetande höjts.


Vad händer när projektet avslutats?
I december hålls en slutkonferens där vi som jobbat i projektet överlämnar arbetet till våra egna organisationer tillsammans med ett förslag på hur arbetet kan fortsätta drivas. Om drygt ett år kommer vi göra en uppföljning för att se hur arbetet tagits vidare och hur kunskaperna förvaltats.

En tanke med Genderforce-projektet har varit att kunskaperna även ska spridas i de egna organisationerna. Om vi arbetar med de här frågorna internationellt är det viktigt att vi själva representerar det vi står för, att våra organisationer är jämställda och att vi rekryterar både kvinnor och män i alla positioner.

Vi tror på en spin-off effekt och att vi inom polisen och försvaret kommer få ett mer jämställd ledarskap efter det här. För polisens del kommer vi föreslå att våra högsta chefer ska få en ”gender coach” och att FN:s resolution 1325 ska ingå i grundutbildningen. Förhoppningen är att öka intresset för det internationella arbetet och att dämpa eventuella missuppfattningar om hur det är att arbeta i internationella insatsstyrkor.


Länk till Genderforce



Sidan senast uppdaterad 2008-01-31 .