Intervju med Monica Burman

I maj 2007 fick Brottsoffermyndigheten i uppdrag av regeringen att utforma och genomföra ett utbildningsprogram för personal inom Polisen, Åklagarmyndigheten och domstolarna. Syftet är att förbättra bemötandet av sexualbrottsoffer. Till sexualbrott räknas våldtäkt, sexuellt tvång, sexuella övergrepp och våldtäkt på barn.

Maria Königsson har utformat programmet tillsammans med Monica Burman från juridiska institutionen vid Umeå universitet som är projektledare för uppdraget.

Berätta lite om utbildningsprogrammet
Utbildningsprogrammet är utformat tillsammans med en referensgrupp med representanter från Polisen, Åklagarmyndigheten, domstolarna och Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor. Syftet är att öka kunskapen om sexualbrottsoffers utsatthet och behov för att kunna ge dem ett bättre bemötande i samband med alla led i rättsprocessen. När polisanmälan görs, vid förundersökning och under själva rättegången. Det är svårt att ge ett enkelt svar på vad ett bra bemötande är men det kan handla om att förklara saker på ett bra sätt och att använda ett begripligt språk liksom att vara lyhörd och visa respekt.

Utbildningsprogrammet kommer särskilt att fokusera på barn och unga som utsatts för sexualbrott och ge en ökad förståelse för den gruppen.

Vilka ska gå utbildningen?
Totalt ska 450 personer från Polisen, Åklagarmyndigheten och domstolarna utbildas. Av dessa väljs representanter från hela landet och inom de mest aktuella personalgrupperna ut, de som i första hand möter sexualbrottsoffer. Utbildningsinsatsen berör alltså inte enbart poliser och domare, även administrativ personal som exempelvis tar emot anmälan kommer att vara med på kurstillfällena. Myndigheterna utser själva vilka personer som deltar.

Alla genomgår samma utbildning och personal från myndigheterna kommer att blandas. Tanken är att det leder till ett ökat utbyte av erfarenheter eftersom det troligen ser ganska olika ut beroende på med vad och var man arbetar.

Utbildningen startar hösten 2008 och pågår till våren 2009.

Hur ser upplägget ut?
Utbildningen är indelad i tre dagar. Under första dagen hålls föreläsningar som ger en grundläggande introduktion och kunskap om sexualbrottsoffer. Resterande två dagar är en internatutbildning med interaktiv teater, gruppdiskussioner och föreläsningar. Utöver forskare bjuds föreläsare som är vana att möta sexualbrottsoffer in, till exempel från hälso- och sjukvården.

Vad kommer de som genomgår utbildningen att lära sig?
Utbildningen är inte inriktad på juridiska frågor, fokus ligger på själva bemötandet utifrån en beteendevetenskaplig grund. De som utbildas ska lära sig om sexualbrottsoffers olika reaktioner och utsatthet, vilka behov som kan finnas liksom hur mötet med myndigheterna kan upplevas. Exempelvis kan det finnas frågor som är svåra att tala om och det är bra att vara medveten om det för att kunna ge så bra stöd som möjligt. Även sådant som miljön där samtalen hålls kan vara av betydelse för brottsoffret.

Hur ser de berörda myndigheterna på utbildningsprogrammet?
Referensgruppen är väldigt positiv. Vår uppfattning är också att myndigheterna har en bra grund att stå på sen tidigare. De har arbetat med brottsofferfrågor innan och det finns ett intresse att få ännu mer fördjupade kunskaper.

Vad tror du utbildningen kommer ha för effekter?
Det är svårt att mäta konkreta effekter av en sådan här insats. Vårt uppdrag handlar inte om rättsliga frågor som bevisbörda eller liknande utan om att ge de som utsatts för sexualbrott ett bättre bemötande. Ju mer kunskap och förståelse som finns för sexualbrottsoffers behov och utsatthet desto bättre blir bemötandet.

I slutet av uppdraget överlämnas utbildningsmaterial och fördjupningsmaterial till myndigheterna som de kan använda i sina egna vidareutbildningar. När alla kurstillfällen är genomförde kommer programmet utvärderas tillsammans med chefer inom Polisen, Åklagarmyndigheten och domstolarna vilket förhoppningsvis inspirerar till ett fortsatt arbete med de här frågorna internt.

Sidan senast uppdaterad 2008-06-17 .